Rörelsejuridiken är en samhällsengagerad juridik, ett verktyg för social rättvisa. I Sydafrika, USA och i flera andra länder har rörelsejurister genom historien stöttat socialt utsatta grupper och rättviserörelser. Intresset för rörelsejuridiken växer runt om i Sverige. Fler rörelsejurister formas och engagerar sig med civilsamhället i frågor om antidiskriminering, mänskliga rättigheter och den enskildas tillgång till rättvisa. Detta sker mot en bakgrund av en politisk samtid som kännetecknas av ökad ojämlikhet och social polarisering.

Hösten 2015 publicerades Rörelsejurister – vägen mot en samhällsförändrande juridik – om makt, civilsamhälle och behovet av nya jurister. Som dåvarande juridikstudent och författare av denna rapport kände Rami Al-khamisi frustration över att det på juristprogrammet inte fördes några kritiska samtal om juridikens och juristers roll i samhället. Rapporten Rörelsejurister, som introducerade rörelsejuridiken i ett svenskt sammanhang, synliggör hur maktrelationer som klass, kön och etnicitet förhåller sig till rätten. Rörelsejuridiken har rötter i en strävan att motverka marginaliserade människors försämrade levnadsvillkor. I rapporten reflekteras det över juristrollen, juridikens roll i samhället, konkreta verktyg och principer för hur en rörelsejurist tillsammans med civilsamhället kan arbeta för social rättvisa.

Rörelsejuridiken som motstånd
Fyra år senare finns det anledning att fördjupa samtalet om juridikens förhållningssätt till politik, och hur rörelsejuridiska verktyg kan användas som ett led i en bredare kamp för social rättvisa. Rapporten Rörelsejuridiken som motstånd lanserades på Handelshögskolan i Göteborg maj 2019. Rapporten vill vidareutveckla och fördjupa samtalet om rörelsejuridiken, för vem den finns till och hur den kan bedrivas.

Förutom att erbjuda ett annat perspektiv på rätten och juristrollen syftar rapporten även till att utmana den rådande politiska diskursen kring marginaliserade bostadsområden och ”hårdare tag”-retoriken. Runt om i världen växer nationalismen och en alltmer repressiv politik. I dagens politiska samtid där rättsstaten och demokratiska värden är hotade är det viktigt att understryka att rörelsejuridiken kan utgöra ett motstånd mot denna utveckling. Rörelsejurister runt om i världen har i ett sådant sammanhang en viktig funktion i att utmana staters diskriminerande politik.